onsdag 25 oktober 2017

Bokpaus med "Öva allvar" på läsplattan

"Det var en varm och vacker morgon i början av juni. Det hade gått drygt sex år efter Tysklands kapitulation. Ingmar var klar med studenten. Studentmössan låg på hatthyllan hemma. Han hade nästan glömt mönstringen för militärtjänst. Dagen hade kommit då han skulle infinna sig på regementet. Nu skulle han bli soldat och ligga i lumpen under nästan två år. Hans pappa kände till kasernerna från beredskapstiden under krigsåren.
“Det är ett råtthål!”
“Dom ska visst flytta till Norrtälje om ett tag”, sa Ingmar. “Och då blir det väl bättre.”
“Visst, Ingmar. Och det är bra att du kommer till ett studentkompani. Du kan bli officer om du sköter dig. Eller reservofficer.”
“Det vill jag verkligen inte.”
“Jag gissade det.” Skratt. “Du ska ju läsa litteraturvetenskap. Eller har du ändrat dig?”
“Jag vet inte säkert. Kanske”
“Du har tid på dig att välja.”
“Ja verkligen”, sa Ingemar. “Jag anser att det är meningslöst att lära sig döda. Särskilt nu när kriget är slut.”
“Säg inte det, Ingmar. Kriget i Korea pågår för fullt.”
“Det är långt bort.”

Ur Öva allvar - Någonstans i Sverige av Ulf Ulfvarson. Sidan 16; "Kasernen"

Mysigt att tända ljus och läsa bok när det är höstruskigt oktoberväder ute. På läsplattan just nu: Öva allvar - Någonstans i Sverige av Ulf Ulfvarson. En fiktiv roman med historisk blick mot 50-talet... och lite Norrtälje, förstås.😉



2 kommentarer:

  1. Höstvädret är verkligen perfekt för mysiga lässtunder! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Särskilt en så regnig höst som det verkar vara i år. Åtminstone här på ostkusten.

      Radera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)