tisdag 23 januari 2018

"Den sista vilan" av Mats Ahlstedt

Den sista vilan av Mats Ahlstedt. Förlag: Bokfabriken. Läste boken som recensionsexemplar (inbunden).

"Vem stryper och stympar prostituerade kvinnor?

Flera tecken tyder på att Fatima Wallinder och hennes kollegor vid Göteborgspolisen har med en satanistsekt att göra. När Fatima och hennes spaningsgrupp nystar i fallet hittar de inte bara kopplingar till satanism utan också till något betydligt värre.

Samtidigt sörjer Fatima sin vän fängelseprästen Johannes Brobeck som hastigt har avlidit. Kan hans dödsfall ha kopplingar till mordutredningen?

Polisen jagar en eller flera gärningsmän, skoningslösa i sin ondska, som anser att vissa människor inte förtjänar att leva. En av dessa är Fatima själv ...

I Den sista vilan återvänder Ahlstedts efterlängtade karaktär Fatima Wallinder, utredare vid Göteborgspolisen."

Det här var den första bok jag läste av författaren Mats Ahlstedt. Romanen kom till mig som ett oväntat recensionsexemplar, och hade alltså inte läst någon tidigare del i serien om Fatima Wallinder. Men är Den sista vilan en fortsättning på serien "Sören Högström och Fatima Wallinder", som dessförinnan består av hela åtta böcker? Har inte riktigt fått koll på det.

De ämnen som tas upp i den här psykologiska thrillern är högst aktuella och viktiga, samtida problem som är både hemska och oroväckande (t.ex. rasism och kvinnor som blir utsatta och far illa). Att det finns en verklighetsanknytning är förstås bra och samhällsengagerande, men samtidigt blir det så förfärligt otäckt. Blir lite som strutsen, jag vill inte veta, jag orkar inte ta in all denna mänskliga ondska, allt det bestialiska, helt befriat från medmänsklighet. Visst är det fiktion, men där finns ju en verklighet bakom.
Det blir väl lite så när en roman tar upp sådant som finns i vår verklighet och visar upp en helhetsbild av det som för det flesta av oss till största del ligger i det fördolda. Må så vara att man är en "Highly Sensitive Personality" när det gäller sådana här böcker, så vad vill jag ha sagt med det? Ja, att det blev för mycket för mig helt enkelt... för mycket verklighetsanknytning, för mycket mörker, för mycket mänsklig ondska och utsatthet. Tror inte det här är den sorts bok jag egentligen klarar av att läsa.
Utanför varenda livsmedelsaffär och bank sitter ju numera tiggare, varenda gång man passerar hugger det till i magen på mig och efter att ha läst den här boken har det där blivit ännu värre (och nej, självklart är det dom som befinner sig i eländet, inte jag, men kan inte låta bli att må dåligt när andra lider, det gör mig så ont att vara så nära och inget kunna göra...). Såklart visste jag om att kriminella ligor ligger bakom och berikar sig själva genom att använda dessa människospillror som någon form av boskap (det gör så ont i mig att tänka på) men om det nu ligger någon sanning i att de även utnyttjas på annat vis (än genom tiggeri utanför affärer och banker), får det mig att må ännu mer fysiskt illa.

Möjligen är det den där distansen genom att tänka "vi och dom" som gör att vissa klarar av att se eländet bättre än andra? Tänker själv ofta istället: Tänk om det vore jag? Och så blir man bara så där otroligt frustrerad över att man inget kan göra åt situationen! Hemskt jobbigt.


Mats Ahlstedt verkar vara en författare som visar prov på stort samhällspatos för de mest utsatta, och sådant behövs ju verkligen i vår tid, men kanske tiden inte är den rätta för mig just nu att läsa sådana böcker, det gör för ont, helt enkelt. Därför är jag på det klara med att inte vara rätt person att kunna bedöma Den sista vilan. Tycker därför man skall ta lätt på mitt rätt lågt satta betyg för boken, det är verkligen inte bokens fel, utan helt mitt fel just nu.

Romanen är välskriven och det märks så väl att den är skriven av en författare med gedigen erfarenhet, både i sättet att skriva och i de ämnen som berörs. Romankaraktären Fatima Wallinder känner man stor sympati för, kapitlen är korta och boken skulle kunna upplevas lättläst och spännande. Men för mig blev det inte direkt så i och med att allt kändes så tungt att läsa, all denna maxade ondska och mänskliga utsatthet. Orkade bara läsa pyttelite i taget, och det gick väldigt långsamt framåt för mig, ju längre jag läste i boken ju värre blev det, och slutet var omåttligt otäckt. Nej, det här blev för mycket för mig, helt enkelt.

Sammanfattningsvis: Rekommenderar boken till alla samhällsengagerade deckarläsare som tycker det är intressant med verklighetsbaserat nutidsfokus i fiktionen, något som gör att vi får upp ögonen för vad som kan ske (och vad som kanske redan sker?), och som möjligen inte är inne i en alltför överkänslig period i livet.😉

Betyg: 2/5

Finns att köpa på:
BokusInbunden / Mp3-skiva
AdlibrisInbunden
CdonInbunden


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)