söndag 27 maj 2018

En smakebit på søndag: Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi ta del av och även själva dela med oss av små smakbitar hämtade från böcker vi läser. På det sättet blir det fina boktips varje söndag. 

Idag skall jag läsa ut boken Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar, en antologi av Föreningen Arbetarskrivare, redaktörer är Anna Jörgensdotter och Henrik Johansson. Plockar fram hela tre smakbitar den här gången. Svårt nog ändå att inte välja fler.


Ur "Ett brev om mammor och arbete" av Fatuma Awil och Andrea Malešević. Sid. 19-20:
"De har haft en princip om nollvikariat ett tag, så om någon av de ordinarie blir sjuk kallar de inte in en vikarie. De senaste tio åren har mamma jobbat för olika riskkapitalägda vårdbolag på samma arbetsplats. De köper, upphandlar, effektiviserar, sliter ut kroppar, ökar arbetsbelastningen, säljer vidare. De tre högsta cheferna för bolaget hon jobbar för nu har aktier för 792 miljoner kr. Och på andra sidan chefernas vinst: undersköterskor med höftartros, diskbråck, förslitningsskador i axlar och nacke."

Ur "Det är på nätterna de kommer" av Maria Hamberg. Sid. 38-39:
"När hon svarade att hon var metallarbetare kände hon hur hon sorterades in i ett fack med lätt överviktiga, halvfattiga, smådåligt klädda, medelålders kvinnor. Såna som slitit sig trötta, som fått värk lite överallt utan att det gick att sätta fingret på problemet. Efter att hon bytt bransch, bytt identitet och blivit kulturarbetare blev bemötandet annorlunda. Nu höjdes ögonbrynen, den lätt uttråkade blicken som suttit fast i datorn lossnade och fick liv. Blev intresserad. Hon kunde få personliga frågor om vad precis hon gjorde och höll på med. Plötsligt var hon något mer än "en patient". I stolen där vid läkarens skrivbord insåg hon varje gång det hände att hon förvandlats till "individ"."

Ur "Ett annat sätt att försörja sig" av Linda Wagenius. Sid. 150-151:
"Vår chef blev sjukskriven för utmattningsdepression. Hon kom tillbaka men blev sjukskriven igen. Vår kollega vikarierade tillfälligt. En kollega gick i pension. "Av princip så tillsätter vi inte pensionsavgångar. Det är en besparing för att vi inte får uppräkning för ökade löne- och lokalkostnader."
Vi protesterade. Vi gjorde en skrivelse. Vi gjorde en skrivelse till. Vi pratade med facket. Vi pratade med facket igen. Chefens chef kom och pratade med oss om hur vi kunde effektivisera vårt arbetssätt. Vi listade våra arbetsuppgifter. Hon tittade inte på vårt papper."

I form av prosa, lyrik och serier skriver 44 författare i kamp mot pressade arbetsvillkor och försämrade arbetsmiljöer. Det handlar om hur nutida arbetsliv påverkar oss. Det berör starkt och väcker tankar. Jag hoppas innerligt att det kan bli en förändring till det bättre ju fler som vågar göra sin röst hörd och i bästa fall går samman (men det är verkligen inte alltid det hjälper). Det här är viktiga texter att ta del av och tänka till kring, för alla. Boksläpp sker på torsdag kommande vecka.

Andras smakbitar hittar ni idag länkar till här.


lördag 26 maj 2018

Koll på läget



Fredagens bokliga inlägg kommer idag istället.


Just nu:

Fortsätter med Tystnaden av Dean Koontz. En thriller som visade sig ta mer tid att läsa än väntat, bra ändå.

Påbörjat Museion av Hans Olsson. Science fiction / högteknologisk thriller, som man naturligtvis inte kunde vänta med att börja läsa.

Snart utläst är Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar - en antologi av Föreningen Arbetarskrivare. Smakbit kommer i morgon och recension på torsdag.


Sen:

Till på fredag skall fixas en recension för Mord och martinis - Kändiskockens död av Ingrid Remvall.

Snart kommer även den avslutande delen i Purebred-serien! Lämnar naturligtvis plats för Lisa Hågensens Generalens älskarinna. Dags att få veta hur det kommer att gå för Dora, Whanzi, Thorbi, Laban och Piero.


torsdag 24 maj 2018

Helgfrågan v. 21



Mias bokhörna arrangerar inför varje veckoslut helgfrågan. Veckans fråga inför kommande helg:

"Vilken författare skulle du vilja intervjua och vad skulle du fråga? Bonusfråga: Vilken är din favoritglass?"

H.P. Lovecraft (1890-1937) eller Mary Shelley (1797-1851):

Hälsar först Howard Phillips med ett handslag för att kolla om det stämmer det där angående kylan... (obekräftad sällsynt åkomma han eventuellt hade, kylig temp, ej bevisat). Sen får han gärna tipsa mig om vad jag bör läsa av alstren. Helst inget av det jag läst innan förstås. Hans mardrömmar undviker jag nog att föra på tal (man vet ju hur lite väl långrandiga folk kan bli när de börjar tala om sina drömmar), de mysko idéerna om katt- och hundmänniskor får han också gärna hålla för sig själv.

Mary skulle gärna få berätta lite i egna ord om tankarna bakom sin gotiska roman Frankenstein: or The Modern Prometheus. Hur vi skall tolka den? Och hur var det egentligen då hon, Percy, deras son, och Claire skulle tillbringa en sommar i Genève hos Byron (och hans läkare)? Har ju inte riktigt tagit reda på det övriga sällskapets bidrag då var och en skulle skriva en övernaturlig historia. Marys bidrag blev ju (efter en "vakendröm") naturligtvis ovannämnda roman så småningom.

Bonussvar: En frusen Lime- och passionsfruktscheesecake kan väl få gå som glass? Hursomhelst blev den ju riktigt god! Kan lätt bli en favorit i min smak tror jag.


Dagens bokpost: Museion


Museion
av Hans Olsson


Bokpaket på posten även idag. Börjar känna mig ljuvligt bortskämd med en massa bra böcker, alla dessa nya fräscha recensionsexemplar hör till livets guldkant.❤️

Den thriller som kom till mig denna torsdag var högst väntad, verkar dessutom alltför spännande för att avvakta med, vill börja läsa på stört! Recensionen får man dock snällt vänta på tills det blir dags för bokrelease, det officiella datumet för detta är satt till den 27 augusti.

Har upplevt betryggande god kvalité med tidigare lästa böcker och noveller av författaren, och vad sägs för övrigt om den här beskrivningen för Museion?:

"Programmerarna John och Mikagi har fått i uppdrag att utveckla en AI för informationsinhämtning. De har utvecklat något som överträffar all befintlig teknologi och dess kunskapstörst verkar omättlig. De kallar den för Museion efter lärosätet i Alexandria. Men säkerhetschefen Telomaril har oväntade planer för deras arbete.

IT-arkeologen Erik råkar på ett märkligt fynd som snart leder honom in i en härva med militära hemligheter. Det är farligt att snoka där man inte hör hemma och snart inser Erik att han befinner sig i en svårare situation än han kunnat förutse.

Antikvariehandlaren Rut får en mystisk förfrågan angående en märklig bok. Nyfiken börjar hon söka efter boken, och mysteriet tätnar då hon försöker få kontakt med ett okänt förlag som kanske har boken i sin ägo.

Deras öden är på väg att flätas samman på ett överraskande sätt."

Japp, i varje fall för mig som upptäckt storheten med fantastik (har seglat upp till att vara bland det jag helst numera föredrar att läsa) lockar den baksidestexten sådär alldeles extra.

Kan ju heller inte undanhålla er från dessa frestande blurbar om Museion, hämtade från bokomslaget:

"Spännande högteknologisk thriller av en av Sveriges bästa fantastikförfattare" 
- Peter Öberg, förläggare

"Hans Olsson visar hur begär kan göra oss blinda för varandra men att samförstånd finns där man minst anar det. Det här är en smart IT-arkeologisk thriller som elegant förenar pusseldeckare med tankar om artificiell intelligens."
- Marcus Olausson, författare


ISBN: 9789198436938 | Utgivningsdatum: 2018-08-27


Tusen tack för rec.ex Hans Olsson!


onsdag 23 maj 2018

Dagens bokpost: Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar


Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar
En antologi av Föreningen Arbetarskrivare
Red. Anna Jörgensdotter och Henrik Johansson


Ny antologi, kom på posten redan idag! Den här är jag riktigt intresserad av att läsa, så den sätter jag igång med på direkten. Bokpresentation:

"Möt Sveriges moderna arbetarförfattare och ta del av deras upplevelser och erfarenheter. I Föreningen Arbetarskrivares elfte antologi vässar 44 författare pennorna i kamp mot pressade arbetsvillkor och försämrade arbetsmiljöer. Prosa, lyrik och serier gestaltar hur det dagliga slitet påverkar oss människor samt hur vi måste ena oss för att få förändring. Det är skarpa, berörande och tankeväckande texter varvade med vass samhällssatir och vardagsglädje.

Föreningen Arbetsskrivare bildades 1990 och har idag drygt 400 medlemmar över hela landet. Här samlas etablerade och oetablerade skribenter, samt andra intresserade, som för Sveriges stolta tradition av arbetarlitteratur vidare och utvecklar den. Föreningen ger ut kvartalstidskriften KLASS och anordnar skrivarträffar och uppläsningskvällar. Varje år delar föreningen ut ett stipendium som en uppmuntran till en ännu icke etablerad författare. Vartannat år ger föreningen ut en antologi i bokform.

Redaktörer: Henrik Johansson och Anna Jörgensdotter
Omslag och formgivning: Carola Ankarborg
Medverkande: Emil Ahlbertz, Meri Alarcon, Kristin Allwood, Silas Aliki, Bernt-Olov Andersson, Carola Ankarborg, Anna Arvidsdotter, Fatuma Awil och Andrea Malešević, Andreas Björsten, Henrik Bromander, Don Elias, Jona Elings Knutsson, Victor Estby, Towe Falk, Helena Gillinger, Sara Gust, Erik Haking, Ina Hallström, Maria Hamberg, Beata Hansson, Marie Hållander, Elisabeth Johansson Hallin, Robert Jonsson, Mats Källblad, Leif Lindström, Jesper Lundby, Karin Nilsson, Börje Nordström, Jens Paulsson, Vesna Prekopic, Helene Rådberg, Karin Råghall, Freke Räihä, Statstjänstekvinnor på gränsen till sammanbrott, Tommy Sundvall, Andreas Svanberg, Jonas Bengt Svensson, Anamarija Todorov, Linda Wagenius, Hanna Wikman, Jenny Wrangborg, Mija Åhlander."


ISBN: 978-91-981830-2-3 | Utgivningsdatum: 2018-05-31


Mer information om Arbetarskrivare kan man hitta här.


Tack för rec.ex Henrik Johansson!


tisdag 22 maj 2018

Fyra sommarpocket (+ två ... så kan det gå!)


Bokus kör pocketfynd-erbjudande 4 för 3. Brukar ju normalt vara ståndaktig inför sådana erbjudanden, och avstå... Men! Den här gången fanns ju både Hjärnstark och Skydda din hjärna med. Vill ju dessutom i min bokhylla ha Anyurus roman med den långa titeln och redan lästa Beroendehjärnan. Och när man ändå kom in på det där med smarta (och definitivt modiga!) Martina Johanssons böcker vill man ju såklart äga de nya utgåvorna av Hormonbibeln och Magstarkt (även om de nu inte var med i själva erbjudandet kostade dom ju faktiskt bara 50 kronor stycket). Dessa två är förstås också lästa, men på det lilla viset är det ju med såna böcker, man vill kolla upp saker på nytt, alltså då bäst att ha dem i bokhyllan.😉

Okej, också jag är mänsklig... faller för frestelsen ibland. Men när det gäller den saken: Vad är inte bättre än tröstköp av böcker man verkligen är intresserad av? Tänk va man kan få till det!😀


måndag 21 maj 2018

Preliminär läsplaneringslista

Dags att åter uppdatera läsplaneringslistan. Några listade böcker har åkt ut (lästa, pågående, saknas på biblioteket eller bortplockade av annan anledning) och några nya har lagts till (kommande utgivningsdatum inom parentes):


Alltid din dotter
Caroline Säfstrand
(8 juni)
- Kommande recex

Museion
Hans Olsson
(27 augusti)
- Recex

Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar En antologi av Föreningen Arbetarskrivare
Red. Anna Jörgensdotter och Henrik Johansson
- Recex

Hon som inte vet
Karen Cleveland
- Recex

Pojken på bron
M R Carey
- Lagd i minneslista för lån

Händelsehorisonten
Balsam Karam
- Lagd i minneslista för lån

Skogen : en bruksanvisning
Peter Wohlleben
- Lagd i minneslista för lån

Skönheten
Christian Johansson
- Lagd i minneslista för lån

Avgrund
Jeff Vandermeer
- Lagd i minneslista för lån

Felicia försvann
av Felicia Feldt
- Lagd i minneslista för lån

Myggor och tigrar
av Maja Lundgren
- Lagd i minneslista för lån

Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå
Jack Werner
- Lagd i minneslista för lån

Vad är din hemlighet?
Hans Olsson
- Lagd i minneslista för lån

Swedavien
Johanna Juneke

Pojken
Karin Erlandsson

Blå villan
Den åttonde tärnan
Eva Frantz


Stilla och reflekterande



Efter en jobbig dag... Stilla och reflekterande med Strömavbrottets barn av Johannes Anyuru. Inte det enklaste man kan läsa, men värt mödan. Klarar jag av den här så fixar jag nog även romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, författarens dystopi om ett framtida Sverige.


"Hur hade jag gått från att vara bytet till att vara rovdjuret? Hade det att göra med föreställningen om historiens slut? Det var som om det inte fanns några politiska konflikter kvar, bara en skakande hand som silade det magnetiska damm som återstod av nittonhundratalets ideologier mellan sina fingrar. Arbetsmarknadspolitiken såg arbetslösheten som en brist på motivation och positivt tänkande snarare än som ett resultat av en medvetet förd ekonomisk politik." 
(Sid. 19)

"En kort stund hade vi fått tro att alla var olika men ändå lika, att det inte spelade någon roll om du var svart eller vit, att nuet bara var en övergående mardröm. Skrivandet hade börjat där, med känslan att jag hade rätt att finnas." 
(Sid. 28)

"Vargtimmen. Ett namn på tiden före gryningen, när kroppstemperaturen och blodtrycket sjunker till dygnets lägsta nivåer och ämnesomsättningen går ner. Tiden när mardrömmarna kommer, och gamla och sjuka människor ofta dör. Förutsättningarna för vakenhet är som allra sämst; som regel sover man genom vargtimmen.
   Den som vaknar mår sällan särskilt bra." 
(Sid. 36)

"Skrivandet var varningsrop, tjutande sirener." 
(Sid. 48)


söndag 20 maj 2018

En smakebit på søndag: Mord och martinis - Kändiskockens död



Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi ta del av och även själva dela med oss av små smakbitar hämtade från böcker vi läser. På det sättet blir det fina boktips varje söndag. 

Visserligen har jag växlat över till att läsa Koontz Tystnaden idag (så läskigt spännande, och helt utan övernaturliga inslag!), men förbereder ju blogginläggen dagen innan, och igår hade en annan bok plockats upp. Därför kommer dagens smakbit från feelgood-deckaren Mord och martinis - Kändiskockens död av Ingrid Remvall.

Eventkoordinatorn Bella har hittat en känd dessertkock död med kokosgrädde i ansiktet och ett pentagram inristat på magen. Hon råkar lägga ut en bild på den mördade på bloggen och den tidigare livsstilsbloggen får en skjuts i besöksstatistiken, blir till en mordlösarblogg. Under arbetstid pysslar Bella med andra bestyr än jobbet, och då handlar det återigen om bloggen. Hon funderar på att byta bloggnamnet BallaBella, som hon inte tycker är ett tillräckligt seriöst namn för en mordlösarblogg. BlodigaBella tyckte hon lät som en vampyrblogg och fastnade till sist för "Bellas sanning". Ber kreatören Edvard om hjälp att ändra loggan (sid. 80-81):

   "Du vet den där ursnygga logotypen du designade till min blogg ... den med två B i en cirkel."
   "Mm."
   "Jo, kan du hjälpa mig med en pytteliten sak till?"
   Han sträckte på sig. "Jag ändrar inte fonten igen!"
   "Nej, typsnittet är perfekt! Men kan du ändra bokstäverna till BS istället."
   Han fnissade. "Är du verkligen säker på det?"
   "Ja, vadå? Jag ska byta namn."
   "Till Bull Shit."
   "Vad snackar du om? Det är faktiskt en seriös blogg."
   "Fattar du inte? BS. Det står för Bull Shit. Skitsnack."
   "Oj. Jaha ... Eh, jag återkommer."
   Tur att Edvard för en gångs skull hade koll på läget. Det hade ju varit en perfekt start. Att ha en brottsbekämparblogg som hette Bull Shit. Jag rös. Det var mycket man måste tänka på som seriös bloggare och samhällshjälpare.
   Kanske kunde jag bara låta den heta BellasBevis, då behövde jag inte ens be Edvard ändra något."

Knepigt det där numera. En får passa sig vilka förkortningar, ord och bilder man använder, rätt som det är kan det ha börjat betyda eller symbolisera något man inte alls hade för avsikt att antyda.

Kan tänka det är en aningens samtidssatir i Remvalls senaste roman (eller så är det min feltolkning). För glamourösa kändiskockar verkar det ju finnas drösvis av nuförtiden (även om de som tur är inte påträffas mördade med kokosgrädde i skägget), och finns det inte dessutom i verkliga livet någon sådan där hipp modebloggare som kallar sig blondinen Bella, eller något liknande?

Inte läst så jättelångt ännu, men trots att chick-lit stuket i trendig citymiljö ligger ljusår utanför min bekvämlighetszon, är det ändå lite smålarvigt kul och lättsamt. Under vissa perioder behöver man kanske sådana här lättlästa böcker med smått galen humor också. Hoppar dock över det där med rödbetsblodiga Bloody Bella-martinis... igår blev det istället en kopp kaffe och favoriten frysta hallon mixade med kokosgrädde (passar väl bra?). No BS!😃

Mer info om boken finns på Bokfabriken.

Andras smakbitar hittar ni idag länkar till här.


lördag 19 maj 2018

En kommande bok och två filmtips

Läste idag på Boktugg.se om den nya bok som Stephen Hawking arbetade med när han dog nu i mars. Boken lär vara klar för utgivning i höst, men inget svenskt förlag ska ännu ha lagt beslag på rättigheterna. Men visst är vi nyfikna på en sådan bok? Helt sant har ingen annan under senare tid fört ut förståelsen kring gravitationen, rymden och tiden på ett så begripligt och spännande sätt som denna helt fantastiska människa gjort. Boken skall ha delats upp i fyra delar: "Varför är vi här? Kommer vi att överleva? Kommer teknologin att rädda oss eller förgöra oss? Hur kan vi blomstra?". Det lär handla om olika frågor som rör universums födelse, svarta hål, aliens och framtida kolonisering av andra planeter... Läs hela artikeln här. Såg att Kosmos - en kort historik hade givits ut på nytt 2015, själv läste jag den första översatta utgåvan från 1989, och det var ju ett tag sedan.

Passande filmtips måste vi ju naturligtvis toppa med. Skulle vilja rekommendera dessa två:



Interstellar:
"En grupp forskare och upptäcktsresande planerar att hitta en ny värld i en annan galax genom att färdas genom ett nyupptäckt maskhål nära Saturnus. Det blir det viktigaste uppdraget i mänsklighetens historia."

Gravity:
"Efter en olycka lämnas de två astronauterna Ryan Stone och Matt Kowalsky helt ensamma ute i rymden - och endast ihopkopplade med varandra glider de ut i mörkret. Samtidigt som rädslan övergår i panik så försvinner lite syre för varje litet andetag."

Gravity lär f.ö. sändas på TV5 den 1 juni, för den som kan vänta till dess.



 Ang. Interstellar: Värt att kolla lite extra på från 1:50 (/ 2:54). Innan händelsehorisonten...




fredag 18 maj 2018

Bokserier, trilogier, prequel och fristående fortsättningar - en dynamisk kom-ihåg-lista


Systrarna Stiernfors av Frida Skybäck. Läst Norrsken och Polarnatt, inväntar tredje delen Midnattssol (utgivningsdatum i september).

Serien Svenska mord av Caroline Eriksson. Läst Djävulen hjälpte mig och Inga gudar jämte mig. Kommer kanske fler?

Blodsbandskrönikan. Planerad trilogi av J F Hansson. Läst första delen Osynlig Makt.

Vill läsa Eva Frantz cozy crime-serie i småstadsmiljö om Anna Glad. Titlar: Blå villan och Den åttonde tärnan. Är cozy crime = feelgood-deckare, mysdeckare, kanske till och från även komisk deckare, allt samma sak möjligen?

M.R. Careys Pojken på bron. Fristående prequel till lästa Flickan med gåvorna

Planerade bokserien Förhandlaren (Amanda Lund) av Anna Tell. Läst första delen Fyra dagar i Kabul.

Bokserien om kirurgen Andreas Nylund av Anne-Marie Schjetlein. Läst tredje delen Döden ingen ser.

Morden i Lerviken. Påbörjad bokserie av Anna Bågstam. Läst första delen Ögonvittnet.

Anders Gustafson och Johan Kant: Singöserien. Läst Singöspionen, Mordbrännaren, Sändebudet och Änglabarnet. Kanske kan man hoppas på en fortsättning av serien...

Rättsarkeolog Ruth Galloway av Elly Griffiths. Läst del 6; De utstötta, 7; De öde fälten och 8; En kvinna i blått.

Trilogin om kriminalkommissarie John Romeo av Diane Karlstrom & Magnus Carling. Läst Konstnären och Korsfäst.

Första hösten - Blå gryning av E P Uggla. Det lär komma en fortsättning.

Pojken, Karin Erlandssons fristående fortsättning på deckaren Missdåd, som är läst.

Serien om kommissarie Sara Vallén av Cecilia Sahlström. Läst Vit syren och I egna händer.

Magic Frigrens påbörjade alkemiska trilogi. Läst Transformationen.

Purebred-serien av Lisa Hågensen. Dystopisk trilogi för ungdomar och unga vuxna. Läst Flykten från Olympo och Herrefolket. Väntar på den avslutande delen.

Christin Ljungqvists ungdomstrilogi om Hanna. Läst Kaninhjärta och Fågelbarn, kvar att läsa; Rävsång.


torsdag 17 maj 2018

Helgfrågan v. 20



Mias bokhörna arrangerar inför varje veckoslut helgfrågan. Veckans fråga inför kommande helg:

"Hur länge har du haft bloggen? Bonusfråga: Vad gillar du det vackra vädret?"

Sedan den 5 maj 2014 har den här bokbloggen funnits. Första boken jag skrev om var Under kupolen av Stephen King. Första recensionsexemplaret kom senare samma år och var E-boken Stjärnklart av Lars Wilderäng. Båda två var helt suveränt bra böcker som man ju bara måste blogga om! Så hela fyra år blev alltså Bokhyllan i år. Futtigt i jämförelse med andra erfarna bokbloggare, jag vet, men får väl jobba på det... för själv kommer jag aldrig att ersätta min blogspot med Instagram. Förutom avsaknad av mobil har jag ju dessutom kroniskt svårt för att i ord fatta mig kort, så bloggande är nog lämpligare för mig i alla avseenden. För övrigt verkar man inte ens kunna följa andra via Instagram numera utan mobiltelefon, de verkar ha lagt in någon spärr så det inte går att logga in från annan sorts enhet längre. Tråkigt nog kan jag alltså inte hålla koll på era bookstagram längre, så snälla ni, fortsätt bokblogga! Skulle sakna er så rysligt mycket annars.🙏

Bonussvar: Igår +27 grader, vindstilla och gassande sol från klarblå himmel; idag +7 grader, kylig blåst, grått och regn i småskvättar. Vad gäller temperaturen önskvärt med något mitt emellan, men hellre +7 än +27 (stress och stark värme inte fördelaktigt vid mb meniérè, sjukdomen från helvetet...).


Trevlig Pingst!



Dagens bokpost: Mord och martinis - kändiskockens död


Mord och martinis : kändiskockens död
av Ingrid Remvall


Dagens överraskande bokpaket innehöll en feelgood-deckare (+ 6 klatschiga glasunderlägg, + rödbetsrecept och en rödbeta i en servett; allt stiligt färgmatchat!😂👍)... 

Min omedelbara tanke att det kunde vara samma författare som till YA-thrillern Fjärilarnas stad (som jag för ett par år sedan läste och tyckte så riktigt bra om) stämde ju! Roligt att just Bokfabriken är förlaget denna gång. Mord och martinis - kändiskockens död kan nog bli en välbehövligt roande verklighetsflykt framöver.


Innehållsbeskrivning samt författarinfo:

"En liten spirande känsla började i magen och bubblade ut i mina ådror. En mordlösarblogg! Helt galet, men genialt.

Bella jobbar på en eventbyrå, ett drömjobb för många men själv vill hon hellre förändra världen med sin livstilsblogg. Det finns bara ett problem Ingen läser den. Hennes pojkvän tycker till och med att hon ska lägga ner bloggen och fokusera på viktigare saker, som att skaffa barn. Bara en av alla saker de är oense om.

Men när Bella hittar en kändiskock död naken, insmetad i grädde och med ett pentagram inristat i magen på en restaurangtoalett förändras allt. Efter en utekväll lägger hon upp en bild på liket på sin blogg. När hon inser vilken besöksstorm den genererar får hon en idé: hon ska sätta fast mördaren med hjälp av sina följare! Ju närmre hon kommer sanningen desto djupare dras hon in i ockulta affärer med fara för sitt eget liv.

Kändiskockens död är en feelgood-deckare som får dig att både skratta och hålla andan en berättelse om kraften i att våga sikta mot stjärnorna och insikten om att det kan behövas åksjukepiller på vägen dit. Ingrid Remvall nominerades till Stora Ljudboks-priset för Fjärilarnas stad 2017.

Ingrid Remvall är beteendevetare, AD och författare. Hon har gett ut fyra ungdomsromaner och en faktabok, Idésmart, om unga och entreprenörskap. Förutom sitt skrivande arbetar hon med olika samhällsförbättrande projekt kring ungt idéskapande och ung framtid tillsammans med olika samarbetspartners."


Handlingen låter riktigt crazy och knaskul. Gick nog miste om många pärlor innan bokbloggens start, ett bloggande som definitivt vidgat min skönlitterära horisont, inte minst tack vare dessa pigga och trevliga bokförlag och författare. Toppen! Nu skall jag ta reda på hur Bellas mordlösarblogg fungerar.😁



ISBN: 9789176296981


Tack för rec.ex Bokfabriken!


onsdag 16 maj 2018

"Änglabarnet" av Anders Gustafson & Johan Kant

Änglabarnet av Anders Gustafson & Johan Kant. Förlag: Bokfabriken. Läste boken som recensionsexemplar (inbunden). ISBN: 9789176299357

"I Tranvik på Singö beslutar sig en husägare för att renovera ett torp på sin stora gård. Stugan, som byggts på 1700-talet, har stått obebodd i flera decennier. När teglet i den slitna murstocken rivs upptäcks en dold nisch  och i den hittas ett skelett.

Den rutinerade 65-åriga kriminalinspektören Solbritt Andersson och hennes kollegor kommer snabbt till brottsplatsen. Snart konstaterar poliserna att de funnit kvarlevorna av en mycket ung människa. Hur länge har kroppen legat där och vem kan ha begått ett sådant brott? Inom kort väcker fallet Solbritts egna såriga barndomsminnen, som hon gjort allt för att glömma.

Änglabarnet är en kort fristående berättelse i den populära Singöserien, som hittills sålt i över 120 000 exemplar."

Efter de tidigare tre romanerna i Singöserien (SingöspionenMordbrännaren och Sändebudet) så var det alldeles givet att även denna uppföljande fristående kortroman i serien skulle bli läst. Blev ju därför särdeles glad över att den gavs ut som pappersbok och inte bara som ljudbok och e-bok. Att den sen kom till mig i form av recensionsexemplar var ju dessutom guld! För på något sätt har det här blivit en favoritbokserie av flera anledningar, skall nämna några.

Har för det första nu förstått att jag inte är ensam om att ibland vilja få slippa dessa råa bloddrypande kriminalromaner med brutalt våld, tortyr, hemska övergrepp och liknande... men ändå ha möjligheten att läsa böcker inom den genren skrivna av nu levande författare (gamla deckarklassiker har ju för det mesta inte lika ingående beskrivet bestialiskt våld). För det är ju något speciellt med moderna deckare, de kan vara intressanta på många sätt, t.ex. som en fiktiv spännande historia invävd i en tänkvärd skildring av samtiden och ett samhälle av idag. I Änglabarnet, och föregående böcker i serien, är den här sortens våld kraftigt nedtonat (utan att tumma på spänningsnivån) om man alltså jämför med övrigt samtida som ges ut inom genren idag. Hursomhelst är det något jag uppskattar, hoppas dessutom fler kommer att haka på det här sättet att skriva kriminalromaner framöver. Målgruppen för den här typen av böcker verkar finnas. Så vet du med dig om att höra till denna målgrupp, satsa på Singöserien.

Att deckarintrigen till största del är förlagd till en trivsam (och för mig ganska välkänd) skärgårdsmiljö, långt från storstadshets, förhöjer också läsupplevelsen. Gillar hur naturen skildras och till viss del hur människorna gestaltas (för visst, rospiggar är inte alltid så "öppna"😉), liksom den mjuka framtoningen med stämningsfull och vänlig atmosfär. Detta är helt klart en s.k. mysdeckare, även om jag också i denna senaste kortroman kunde sakna en aningens mer humor, skulle inte ha skadat med lite mer sådant. Ibland kan man uppleva att korta berättelser känns för tajta och egentligen borde ha fått tillåtelse att expandera till en mer omfattande roman, så var det dock inte med berättelsen Änglabarnet, kortromanformen fungerade riktigt bra och det kändes helt komplett och proffsigt konstruerat. Lagom avvägda kapitel och bra driv. Återigen har den här deckarduon fixat en idealisk sommarläsningsbok som är oerhört lättslukad, spännande och underhållande.

Plus i kanten blir det även då jag tar en titt på karaktärerna som har en sympatisk mordlösare, den erfarna kriminalinspektören Solbritt Andersson, i huvudrollen. En karaktär som är lätt att tycka om. Som väl balanserad 65-åring och ännu alert hårt arbetande polis, lever hon privat i ett stabilt förhållande med sin pensionerade make Rune (gillar verkligen den karaktären också, förstärker helt klart mys- och humorfaktorn!). Vardagligt, enkelt och trivsamt, mycket naturvistelse och sociala samkväm över mat och dryck. Paret trivs fortfarande väl ute i sin sommarstuga på skärgårdsön Singö i norra Roslagen (dit de flyttade ut permanent) och Solbritt blev en uppskattad medarbetare vid polisen stationerad i centralorten Norrtälje. Upplever att själva polisarbetet skildras ganska trovärdigt, även om jag inte är någon expert på området. Relationerna (privata såväl som yrkesmässiga) lyfts fram lite extra på ett bra sätt utan att inkräkta för mycket på själva fokuset kring "deckargåtan".

Spioner, mordbrännare och internationell brottslighet, Solbritt fick en hel del att hantera via jobbet där ute på den annars så idylliska skärgårdsön. Även i den här fjärde delen i serien får historiska tillbakablickar bli en viktig del i kriminalfallet, kanske t.o.m. ännu mera då det är ett slags cold case-ärende poliserna får att hantera. När brottsutredningar leder tillbaka i tiden blir det särskilt spännande och med all säkerhet är det ännu en anledning till varför jag tycker så bra om Singöserien. Berättelsen börjar med att benrester av ett barnlik blir funna av en hantverkare, detta då en murstock skall renoveras i ett gammalt båtmanstorp ute på Singö (Änglabarnet lär f.ö. bygga lite på en verklig händelse, där ett inmurat barnlik blev funnet i ett gammalt hus). Dessutom finner man andra materiella fynd på samma plats och hemligheter ur ett mörkt förflutet kopplat till andra världskriget kommer upp till ytan.

Slutligen bör nämnas att Änglabarnet lär ha toppat Storytels topplista, så jag kan inte ha så fel i mitt ovanstående positiva omdöme här nu. Missa inte den här lättlästa kortromanen i sommar! Går som sagt bra att läsa fristående om man inte läst föregående delar i serien. För egen del när jag nu en förhoppning om att Solbritt Andersson får leva vidare i kommande romaner av den här författarduon, helst med Singö som bas. Hoppas kan man alltid.😊

Tidigare blogginlägg om boken finns här (smakbit).

Psst! Visste du förresten att en turistguide ("I Solbritt Anderssons fotspår") tagits fram för de som är intresserade av att söka rätt på några av Singöseriens olika miljöer, t.ex. den gamla nedlagda militärbasen, campingen och Singö kyrka? Så är det i varje fall, du hittar den här.

Betyg: 4/5

Finns att köpa på:
Bokus
Adlibris
Cdon

Andra bokbloggare om Änglabarnet:
Mysterierna...
Bloggbohemen


tisdag 15 maj 2018

Veckans topplista v. 20 – Norge


Dags för "Veckans topplista", som på tisdagarna arrangeras av Johannas Deckarhörna. Norge är helt rätt att tillägna extra uppmärksamhet denna vecka:

"Nu på torsdag är det Norges nationaldag (17 maj) och därför tänkte jag att veckans topplista skulle tillägnas grannlandet i väst. Fem författare eller böcker från Norge är ämnet för veckans lista."

De fyra första är lästa, den sista femte är förstås en mycket välkänd serie romaner som man kanske borde ha läst? Eller, nja... kanske inte hela serien då (såvida man inte skulle råka fastna rejält, man kan ju aldrig veta!).

  1. Täcknamn: Hilde av Kjell Ola Dahl
  2. 1222 över havet av Anne Holt
  3. Älskade Poona av Karin Fossum
  4. Se mig, Medusa av Torkil Damhaug
  5. Romanserien Sagan om Isfolket av Margit Sandemo

Lästa titlar ovan, som tillkommit efter bokbloggens tillkomst, länkar till mina recensioner.

Andras förslag och tips på temat kan man hitta länkar till här.


söndag 13 maj 2018

En smakebit på søndag: Änglabarnet

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi ta del av och även själva dela med oss av små smakbitar hämtade från böcker vi läser. På det sättet blir det fina boktips varje söndag. 

Hämtar idag smakbit från Änglabarnet av Anders Gustafson & Johan Kant. Sidan 10 (från prolog):




   Tio minuter senare hade han fått bort fem tegelstenar och plockat ut ett antal vanliga gråstenar.
   Så stannade Harald upp. Han ville inte riktigt tro sina ögon, blinkade flera gånger och gick sedan än närmre. Han lade pannan i djupa veck. Trots att han renoverat säkert hundra murstockar hade han aldrig tidigare sett något liknande. Med ena handen greppade han raskt tag i flera små runda stenar.
   "Vad i helvete?" mumlade han och blev sedan stående med öppen mun. Det tog några sekunder innan det gick upp för honom att han stod och stirrade rakt in i ett kraniums ögonhålor.




Mer info och lite annat allmänt om denna kortroman finns på bloggen här.




Och fler smakbitar hittar man idag länkar till här.


lördag 12 maj 2018

"De förjagade" av Mikael Strömberg

De förjagade av Mikael Strömberg. Förlag: Lind & Co. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).
ISBN 9789174619171



"I december 1917 skickas en grupp svenska soldater till en utpost i Norrbotten, där en hemlig transaktion med Ryssland ska äga rum nära gränsen till Finland. Vid ankomsten upptäcker de dessvärre att uppdraget inte tycks vara av fredlig karaktär. Någonting allvarligt har hänt i lägret. De finner spår som visar tecken på strid.
Isolerade och ansatta av meterdjup snö, sträng kyla och evigt nattmörker, står de nu inför ett okänt hot."




Det här blev nu min fjärde lästa roman av författaren. Har trots mina medelgoda betyg för de tidigare böckerna uppfattat att det hela tiden funnits något där som haft möjlighet att utvecklas till något ännu bättre. Tycker det är väldigt roligt när man så tydligt kan uppleva att någon vidareutvecklar sitt sätt att skriva, vågar provar nya perspektiv utan att tumma på den där egna stilen som här egentligen inte liknar någon annans, både tufft och sensitivt i en bra balans.

För mig som tyckte så rysligt bra om Michelle Pavers spökromaner (Evig natt och Expedition Kanchenjunga) samt Kristina Hårds Kleptomania, är det egentligen inte något som helst konstigt att Mikael Strömbergs senaste roman knep högsta betyg. Gillar ju det där psykologiska, olika reaktionsmönster hos en isolerad grupp individer som utsätts för något smygande odefinierbart otäckt som finns i det fördolda, händelser som skapar panik och svår traumatisk stress. Spännande med allt som därpå följer av stärkta vänskapsband, konflikter som kommer upp till ytan, ledarskap som ifrågasätts, irrationella beteenden och labila psyken som bryter samman, o.s.v.. Lägg till det sen obestämda varelser av okänt ursprung som sakta blir alltmer synliga. Men är det dessa som utgör det verkliga hotet? Finns här en hemlighållen avsikt med själva uppdraget? Spänningarna i gruppen ökar, vem kan lita på vem? Smids olojala planer? Och vilka är de andra?

De förjagade passar det ordkarga språket utmärkt till stämningen, situationen och platsen/tiden som handlingen är förlagd till. Dialogerna är ofta korthuggna och lite speciellt utformande, detta tillsammans med scenbyten - tydligt skiftade genom dubbla radbyten - gör nästan att jag får känslan av att det liknar ett manus (när kommer filmen?!). Hursomhelst blir det klart annorlunda, fungerar utmärkt bra och passar perfekt in i helheten.

Det historiska perspektivet känns inlevelsefullt tecknat och förstärks genom de detaljerade beskrivningarna, man kan ana att en god och omsorgsfullt gjord research ligger bakom. Tiden, den bistra miljön och de väl uppbyggda karaktärerna görs intressanta. Man känner sympatier (främst Wickman och Aulin) och antipatier för de olika karaktärerna, precis som det skall vara för en riktigt laddad bladvändarhistoria (som gick överrumplande fort för mig att läsa ut!). Händelseutvecklingen är spännande med ett antal oväntade vändningar och räddningsuppdrag längs vägen fram emot ett dramatiskt slut, ett sorgligt slut som ändå ges en liten glimt av hoppfullhet. Helt perfekt.

De förjagade var helt enkelt en "rysare" i min smak. Härligt mörk, kuslig och fängslande historia med nerv. Kan tycka den passar både inbitna skräckläsare och läsare av thrillers som helst inte vill att det övernaturliga tar över för mycket. Får hoppas att detta blir film, kommer att vilja se den. Får lov att varmt rekommendera boken innan dess!

Betyg: 5/5

Några andra bokbloggare om De förjagade:
Boklysten
Bokföring enligt Monika
Grönkulla
hyllan



fredag 11 maj 2018

Påbörjat och avslutat



Påbörjat:

En samling skräcknoveller med handling som utspelar sig i ett samtida Sverige:
Våran hud, vårat blod, våra kroppar
John Ajvide Lindqvist

Ett inspirerande boktips från Hanneles bokparadis - tack!:
Strömavbrottets barn : Texter om konst, våld och fred 2010 - 2018
Johannes Anyuru
(Intressanta litterära essäer om samtiden)

En kort fristående berättelse i Singöserien:
Änglabarnet
Anders Gustafson, Johan Kant
(Ett skelett påträffas under en renovering av ett torp i Tranvik på Singö)


Avslutat:

Blev återigen påmind om varför skräck är en av mina favoritgenrer p.g.a.:
De förjagade
Mikael Strömberg
(bokomdöme kommer i morgon)

Ack, det gick inte, sorry:
Be inte om nåd
Martin Österdahl
(ej utläst)




torsdag 10 maj 2018

Helgfrågan v. 19



Mias bokhörna arrangerar inför varje veckoslut helgfrågan. Veckans fråga inför kommande helg:

"Vilken är din roligaste bok?"

Åh, nu riskerar man dra upp gamla "meriter"... Förfärligt egentligen att det var nästan trettio år sedan som jag läste min roligaste bok. Eller ja, som jag uppfattade som den roligaste boken någonsin, har inte läst om den, borde ju verkligen testa. Kunde helt sant inte hålla mig för skratt när jag läste böckerna av Bo Balderson (pseudonym), och tror det var Statsrådet och döden som var kuligast. Den titeln blev den första som kom ut i en serie kriminalromaner om ett svenskt statsråd (en far till fjorton barn) som med liv och lust gav sig i kast med att försöka lösa mordmysterier. Statsrådet tog gärna till sin hjälp den högst ovillige svågern, adjunkt Vilhelm Persson. Den suveränt roliga pusseldeckaren är bara ett år äldre än mig för övrigt, vad det nu har med saken att göra.


"Trött på att läsa om livets ruskigheter och om olyckliga poliser?

Läs då om det levnadsglada och omätligt rika Statsrådet som lever lyckligt omgiven av hustru och 14 barn och har som hobby att lösa finurliga mordgåtor.

Här har en nobelpristagaränka dött lite väl hastigt i sitt ombonade sommarhus. Bland de misstänkta i skärgårdsidyllen finns en landshövding, ett justitieråd, en kirurgiprofessor och en konstnär.

Boken har av experter betecknats som en av de bästa deckare som skrivits på svenska vad gäller spänning, intrig och upplösning och naturligtvis som den roligaste!"



Så lyder innehållsbeskrivningen (hämtad från Adlibris, boken finns som ebok numera), så kanske var/är? min humor inte är så udda och speciell, då till och med experter verkar tycka den är roligast.😄

Skulle jag ändå försöka få fram någon bok som på senare tid fått mig att småskratta, eller åtminstone le lite mer än vanligt, skulle nog valet falla på GOD JUL: En berättelse av Jonas Karlsson. Men det känns ju rätt otidsenligt att tipsa om den titeln såhär års. Men ändå. Kul var den. Gillar Jonas Karlssons berättelser.


Glad helg!


"I egna händer" av Cecilia Sahlström

I egna händer av Cecilia Sahlström. förlag. Läste boken som recensionsexemplar (inbunden).
ISBN: 9789176298206

"De blåvita banden på Västra Sommarstadens koloni­område står i bjärt kontrast till höstens varma färger.

En man är funnen död. Mördarens tillvägagångs­sätt känns på samma gång impulsivt som beräknande. Kommissarie Sara Vallén vid Lundapolisen som bara dagar tidigare vittnat mot den man som misshandlat henne ska i tomheten som vittnesmålet lämnat efter sig hitta kraft att utreda mordet.

Den mördade visar sig vara en socialsekreterare. Hans krets beskriver en svärmorsdröm: empatisk, soci­al, lojal och klok. Men Sara anar oråd. Ingen människa kan vara så änglalik. Och om han så vore varför skulle han då ha mördats? Ju djupare polisen gräver i mannens relationer, desto mörkare hemligheter kommer i daga.

Cecilia Sahlström använder sina erfarenheter från polisyrket och socialtjänsten för att göra upp med djupt rotade fördomar. I egna händer är den andra boken om kommissarie Sara Vallén och inspektör Rita Anker. Sahlströms debut, Vit syren, blev väl mottagen som en drabbande och trovärdig kriminalroman."

I egna händer är andra delen i bokserien om kommissarie Sara Vallén. Tyckte bra om den föregående debutromanen Vit syren, och tyckte till viss del ännu bättre om denna uppföljare, mycket p.g.a att man blev så starkt gripen av karaktären Samiras livssituation. Fick en djupare förståelse för begreppet hederskultur och vad det kan leda till när någon trotsar reglerna, hur allvarliga följder det verkligen kan få för de som drabbas, och vilka fördomar som finns kring detta begrepp. Den delen som handlar om Samira upplevdes som den mest intressanta och fängslande, hennes belägenhet blev beskrivet på ett sätt som var lätt att leva sig in i, ville bara få veta att hon skulle klara sig och boken blev på så vis en riktig bladvändare. Vad som kännetecknar båda dessa böcker är det ovanligt trovärdiga med polisarbetet och personerna som ingår i utredningsgruppen. Har lätt för att känna sympati med huvudkaraktären Sara Vallén och vill gärna följa upp hur det skall gå för henne och de övriga där vid Lundapolisen, med de eventuellt kommande kriminalfall de har att hantera framöver. Medmänskliga och professionella Torsten är en klippa i samarbetet runt kriminalfallet, denne blev också en favoritkaraktär för mig i den här romanen, såklart önskar man att även han får medverka i seriens fortsättning, en fortsättning som jag faktiskt ser fram emot att läsa. Trots det jag nu skall ta upp.

Reagerar för egen del antagligen något alltför starkt på viss sorts våld som förekommer i just moderna spänningsromaner (thrillers och kriminalromaner/deckare), där den fiktiva storyn skall vara verklighetstrogen, behandla aktuella ämnen och skildra sådant som förekommer i vår tid, fast man ibland inte vill tro det. Försöker i mån av möjlighet att helst välja bort sådana romaner som är alltför råa i den stilen, men det är verkligen inte lätt! Till övervägande del är ju moderna spänningsromaner brutalt våldsamma, ofta med tortyr och hemska övergrepp (ofta mot unga tjejer). Vad det beror på vet jag inte, kanske är det sådant som alltmer existerar i samhället i verkliga livet, hot som unga av idag står inför, alltså något vi bör känna till och ha vetskap om, varken vi vill eller inte.
I egna händer skiljer sig ändå något från mängden genom att de sadistiska övergreppen och tortyren mest framkommer genom själva utredningsarbetet, vid brottsplatserna och under förhören, inte så att säga detaljerat kyligt beskrivet "in action" mellan förövare och offer. Klarar det möjligen något bättre att läsa när det kommer fram sådär senare i andra hand, när någon berättar. Men ändå. Kan inte låta bli att må dåligt av det, och vissa helsjuka saker är definitivt mer än jag vill veta. Gillade i det här sammanhanget (som viktig motvikt!) skildringen av hur de som ingår i arbetsgruppen stöttar varandra när det behövs och att de uttalat reagerar med normala mänskliga känslor när något är grovt frånstötande sjukt och otäckt. Brukar bli jobbigare att läsa om våldsbrott och mänskligt elände i deckare då det av brottsutredarna bemöts på ett obegripligt nonchalant och avtrubbat sätt, så är det inte i den här kriminalromanen, klart förmildrande omständighet.👍

Blev nog rätt snart på det klara med att mordmisstankarna skulle gå åt ett helt annat håll än vad som först kom upp, och att brottsutredningen då skulle ta en helt annan vändning. Men kunde man ana vem som var mördaren? Hade mina misstankar, men fullständigt varför kunde jag helt enkelt inte lista ut i förväg.

Själva språket och romanens uppbyggnad med korta kapitel fungerar helt förträffligt, gör det bara mer autentiskt och ger ett bra driv i läsningen. Att hålla kapitlen så här korta i en kriminalhistoria tycker jag ökar spänningen och gör det hela oerhört lättläst och bra. Att läsa ännu ett kapitel är ju då knappast tidskrävande, så det blir en enkel sak att göra även om man har bråttom, eller är stressad av annan orsak.

Sammanfattningsvis: I egna händer en välskriven kriminalroman där författarens egna erfarenheter från polisyrke och socialtjänst helt klart lyser igenom. Detta gör naturligtvis romanen ännu mer trovärdig och det gav mig en inlevelsefull läsupplevelse utöver det vanliga. En bra kriminalroman som jag såklart rekommenderar. En stark trea i betyg från mig, snudd på fyra. Ser fram emot fortsättningen.

Tidigare blogginlägg om boken finns här (smakbit).

Betyg: 3/5

Finns att köpa på:
Bokus
Adlibris
Cdon

Andra bokbloggare om I egna händer:
Villa Freja
Boklysten
Bina's Books


onsdag 9 maj 2018

Tematrio - Margaret, Meg, Maggie m m


Veckans tematrio presenteras som vanligt av Lyrans Noblesser. Den här gången är temat som följer:

"Berätta om en bok som är skriven av eller som handlar om en person som heter någon variant av namnat Margaret (Maggie, Meg, Margareta o.s.v.)!"


En person som då är given: Margaret Atwood! En trilogitrio blir det då:


Oryx & Crake
Snöman sörjer Oryx och Crake i en värld ödelagd efter en ekologisk och vetenskaplig katastrof. Han söker svaren till varför det gick som det gjorde genom att se tillbaka på det ödesdigra; Crakes högteknologiska bubbelkupol för Paradice Project.

Syndaflodens år
En grupp individer har samlat sig kring en religion kallad Guds Trädgårdsmästare, Adam Ett är den religiösa gruppens ledare. Adam Ett har förutsagt en kommande katastrof som sedan inträffar, och denna utplånar nästan allt mänskligt liv. Parallellroman till Oryx & Crake.

MaddAddam
Efter att en farsot drabbat världen har gruppen MaddAddamiter överlevt. Överlevt har även den med bioteknik framställda humanoida arten kallad crakerianer gjort, en art som tagits fram för att ersätta människan. Men kanske kan ändå mänskligheten få en chans att överleva, trots sina tidigare stora misstag. En dramatisk avslutning på Atwoods fantastiska trilogi.


Margaret Atwood är för övrigt värd ett nobelpris för sin trilogi (tycker jag). Fast detta då efter att det fatalt tappade ansiktet för Svenska Akademien har restaurerats (kanske moderniserats?) och åter är på plats, vill säga. Den som lever får se. På något vis ska de väl kunna fixa till så att anseendet skall kunna återupprättas? Klart författare och böcker skall uppmärksammas och prisas.


tisdag 8 maj 2018

Dagens bokpost: Hon som inte vet


Hon som inte vet
av Karen Cleveland


En bok är alltid glädjande post! Den här kom som en överraskning och beskrivs såhär:

"Vad gör du när allt du tar för givet kanske är en lögn?

CIA-analytikern Vivian Millers uppdrag är att avslöja ryska spionceller i USA. Hon kommer över en hemlig mapp som innehåller bilder på infiltratörer som lever i landet under täckmantel. Ett par klick senare är allt som betyder något för henne, hennes jobb, hennes man, till och med hennes barn under hot. Vivian har svurit på att försvara sitt land mot alla fiender, men nu står hon inför ett omöjligt val. Hon slits mellan plikttrogenhet och förräderi, kärlek och misstänksamhet. Vem kan hon lita på?

Hon som inte vet är en unik blandning av domestic noir och spionthriller. Den har uppmärksammats stort internationellt och har redan sålts till fler än tjugo länder."

Sub­genren (till krim) domestic noir kräver möjligen en förklaring? Ja, åtminstone behövde jag en sådan och fann den här. Finns det några svenska författare som skriver i den undergenren, kanske till och med läst någon? Väl inte helt omöjligt. 
Författaren är f.d. CIA-analytiker, och det låter såklart lovande då det här även skall vara en spionthriller.
Spännande kombination som verkar ha funkat bra med tanke på den positiva uppmärksamheten romanen lär ha fått internationellt.

Debutromanen Hon som inte vet uppges vara något för oss som gillar böcker av Dennis Lehane, och Patient 67 blev ju verkligen en hit för mig, så det bådar ju gott.

"Thrillers don't get much more twisty and turny than this one."
BBC News

Nå, vi får väl se om jag hänger med i svängarna sen då?!😅


ISBN: 9789113081298 | Utgivningsdatum: 2018-05-14


Tack för rec.ex Norstedts!


söndag 6 maj 2018

En smakebit på søndag: I egna händer

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi ta del av och även själva dela med oss av små smakbitar hämtade från böcker vi läser. På det sättet blir det fina boktips varje söndag. 

Hämtar idag smakbit från kriminalromanen I egna händer av Cecilia Sahlström. Vid Lundapolisen är det kommissarie Sara Vallén och hennes kollega Rita Anker som träffar Aidah, kommunens expert på hederskultur. Aidah har just mött unga Samira, som tidigare haft en hemlig relation med den nu mördade socialsekreteraren Tobias Klingström. Sidan 134:


   Rita märkte att även hennes chef började bli otålig, men att hon la band på sig.
   "Vad jag förstår har de i vart fall kommit på att hon hade en relation med Tobias Klingström. Nu hotar de med att de kommer att sätta henne på ett plan till Pakistan. Min gissning, och den är kvalificerad, är att de kommer att gifta bort henne. Kvinnor är, som jag har sagt tidigare, bärare av hedern. I alla andra situationer har de mycket lite värde. Jag har påbörjat en risk- och hotanalys. Vi får se vad jag kan komma fram till. Men nog tror jag att det är en hög risk att hon blir bortförd, om inte förr så senare. Jag jobbar på att få henne att ta emot hjälp och skydd."
   Sara funderade en stund.
   "Vad gör vi?"



En intressant och spännande mordhistoria som jag såklart idag vill fortsätta att läsa vidare. Helst.😊

Fler smakbitar hittar ni idag här.


fredag 4 maj 2018

"Eldsystrar" av Susanne Boll

Eldsystrar av Susanne Boll. förlag. Läste boken som recensionsexemplar (inbunden). ISBN: 9789176297308

"Eldsystrar är en vass, psykologisk thriller där en tät intrig kombineras med både mörker och oväntade vändningar. Susanne Boll är utbildad psykolog vilket avspeglas i de trovärdiga personskildringarna.
Vera Liljas favoritklient Ayana kommer inte till den avtalade terapitiden och hennes frånvaro oroar Vera. Det visar sig vara en berättigad oro.
Vera Lilja är en erfaren och omtalad psykolog med mottagning vid Odenplan i Stockholm. Hon är en skicklig psykolog, men har under en tid mottagit anonyma hot som blivit alltmer påträngande. Någon som är våldsam, kränkt och driven av ett glödande hat riktar allt fokus mot Vera Lilja.
I Veras ungdom förlorade hon båda sina föräldrar i en fruktansvärd eldsvåda, där även hennes syster blev svårt skadad. Vera har i hela sitt liv känt en enorm skuld och försöker sona den genom att hjälpa andra. När det visar sig att Ayana är kidnappad gör sig det förflutna påmint. Det som Vera i ett helt liv försökt att glömma. Veras psykologiska kunskaper sätts på spel – det handlar om liv eller död."

En helt okej thriller, väl konstruerad intrig och utförligt gestaltade karaktärer. Mycket kretsar kring relationer (privata såväl som yrkesmässiga), massor av känslor och affekt. Kan tänka de flesta uppfattar romanen som en riktigt spännande bladvändare med skickligt utförda twister. Dock var Eldsystrar inte en bok i min smak.

Förutom klienten Ayana (vilken tyvärr mesta tiden hölls fången av en våldsam psykopat) och Veras syster Eva (som fick förvånansvärt lite utrymme i handlingen, trots boktiteln) fäste jag mig inte särskilt vid någon i persongalleriet, inte ens huvudpersonen Vera Lilja, vilken jag förmodar att det är meningen att man liksom ska gilla. Att det är en psykolog i huvudrollen betyder här även terapisessioner med mer eller mindre skruvade klienter. Detta ger förstås med all tydlighet en bild av att personer i det yrket säkert kan hamna i rätt utsatta och obehagliga situationer. Den kidnappande skurken i dramat är ju för övrigt helt absurt vansinnig.

Man kan lätt ana innan man börjar läsa boken (se bokbeskrivningen ovan) att handlingen kretsar mycket kring hat, våld och frihetsberövande fångenskap under hemska förhållanden. Den typen av böcker funkar uppenbarligen inte för mig att läsa alltid, det kan bli för mycket och vid en tidpunkt man inte riktigt klarar av det, inte ens om det är fiktivt. På så vis skulle nog en roman som denna aldrig ha blivit något jag själv valt att läsa, icke självvalda böcker kan ju bli både vinst och förlust. Ibland blir man förvånansvärt positivt överraskad, men ibland får man ju även sina föraningar bekräftade. Sånt händer.

Ämnena är hursomhelst många, till mesta del tunga och förfärliga: rasism, hatbrott, incest, stalking, otäcka trakasserier, våld/hot om våld, kidnappning och fångenskap under tortyrliknande förhållanden o.s.v. ...

Många tycks uppskatta den här sortens moderna spänningsromaner. Efter att ha läst Eldsystrar känner jag för egen del att det räcker med denna korta bekantskap med karaktären Vera Lilja. Tror ändå den här nu påbörjade bokserien kommer att få en stor och trogen läsarskara som både finner karaktären intressant och den fortsatta utvecklingen av hennes privata relationer spännande att följa upp. Så läs och bedöm själv!

Tidigare blogginlägg om boken finns här.

Betyg: 2/5

Finns att köpa på:
BokusInbunden
AdlibrisInbunden
CdonInbunden

Andra bokbloggare om Eldsystrar:
Mias bokhörna
Boklysten
Boktokig


Dagens bokpost 2/2: Tystnaden


Tystnaden
av Dean Koontz


Den andra boken som förgyllde min dag var Tystnaden, första delen i Dean Koontz nya thrillerserie om FBI-agenten Jane Hawk. Toppen att Bokfabriken börjat med utgivning av denna bokserie som jag läst så mycket positivt om! Väckte mitt ha-begär bums. Verkligen gillat det jag läst av Koontz, men en hel del har på senare tid inte givits ut i svensk översättning. Men nu så, ordningen är återställd.😉

Hur mycket jag än nu vill kasta mig över denna amerikanska bästsäljare på stört, kan man förstås inte läsa hur många böcker som helst samtidigt, ...

*suck*

... nåja, börjar med beskrivningen:

"”Jag måste verkligen dö nu”, är de sista skälvande orden från en man som har allt men ändå tar sitt liv. I eftersvallet av hans handling står änkan, FBI-agenten Jane Hawk. Hon är fast besluten att göra det som all sorg och ilska inom henne kräver: att till varje pris finna sanningen.

Ett oroväckande mönster börjar träda fram. Hennes make verkar inte vara ensam. Många framgångsrika människor, till synes lyckliga och rofyllda, har den senaste tiden begått självmord. Det verkar som om någon försöker skydda en hemlighet så viktig eller hemsk att ett människoliv inte är värt någonting i jämförelse.

Men Jane är lika skarpsinnig som hennes motståndare är grymma och hon drivs av ett raseri som tar henne långt. Ett raseri som de aldrig kan förstå, fött ur kärlek.

Spänningsmästaren Dean Koontz gör svensk comeback med en ny, vass thrillerserie som kretsar kring FBI-agenten Jane Hawk."


ISBN: 9789176298312 | Utgivningsdatum: 2018-04-25


Tack för rec.ex Bokfabriken!


Dagens bokpost 1/2: Änglabarnet


Änglabarnet
Anders Gustafson & Johan Kant


Denna fredag kom bokpost att bli sådär alldeles extra glad för. Ja, gånger två faktiskt. Änglabarnet är en av dessa två böcker som väckt mitt ha-begär på senare tid, så detta är alltså dubbel boklycka för mig idag.

Har ju läst de tidigare böckerna i Singöserien, en deckarserie som jag kommit att tycka så bra om på ett alldeles speciellt sätt. För vem gillar inte Singö?😀 Men det har ju såklart funnits fler anledningar till varför serien blivit en favorit för mig. Det var så lätt att känna sympati för den rutinerade kriminalinspektören Solbritt Andersson, en trevlig och balanserad huvudkaraktär. Dessutom slipper man det övervåld som annars ofta förekommer i moderna svenska deckare, så befriande tycker jag. Spännande mysdeckare i väl beskriven skärgårdsmiljö helt enkelt.

När så denna nya kortroman dök upp så var det ju bara ett måste att få läsa den. Denna fristående berättelse blir fjärde delen i Singöserien.


Beskrivning:

"I Tranvik på Singö beslutar sig en husägare för att renovera ett torp på sin stora gård. Stugan, som byggts på 1700-talet, har stått obebodd i flera decennier. När teglet i den slitna murstocken rivs upptäcks en dold nisch  och i den hittas ett skelett.

Den rutinerade 65-åriga kriminalinspektören Solbritt Andersson och hennes kollegor kommer snabbt till brottsplatsen. Snart konstaterar poliserna att de funnit kvarlevorna av en mycket ung människa. Hur länge har kroppen legat där och vem kan ha begått ett sådant brott? Inom kort väcker fallet Solbritts egna såriga barndomsminnen, som hon gjort allt för att glömma.

Änglabarnet är en kort fristående berättelse i den populära Singöserien, som hittills sålt i över 120.000 exemplar."


ISBN: 9789176299357 | Utgivningsdatum: 2018-05-02


Tusen tack för rec.ex Bokfabriken!


torsdag 3 maj 2018

Helgfrågan v. 18



Mias bokhörna arrangerar inför varje veckoslut helgfrågan. Veckans fråga inför kommande helg:

"Vad tycker du? Är det viktigt att kommentera? Så kör vi en lite enklare Bonusfråga: Vad läser du nu?"

Visst är det viktigt att kommentera, även om det kanske inte alltid blir så värst avancerade kommentarer så försöker jag ändå skriva något litet. Vid bloggaktiviteterna (Tematrio, Veckans topplista, Helgfrågan, En smakebit på søndag, Månadens bästa bok och annat liknande kul) lämnar jag nog kommentarer hos nästan alla, vanligast är troligtvis att man missar någon som är med på sluttampen med sin länk. Vill bli bättre på att oftare kommentera andra blogginlägg jag läser utanför ovanstående bloggaktiviteter, inte så duktig på det. Tråkigt nog är jag inte på hugget för tillfället, inte ens för att svara på era kommentarer här på bloggen. Fast vill och hoppas kämpaglöden kommer åter. Man skall ju leva på hoppet sägs det.😉

I morgon skall jag kolla runt bland er andra och se vad ni valt för Månadens bästa bok, det ska bli spännande! Och på lördag har nog de flesta lagt in sina länkar till Helgfrågan, så då blir det dags att läsa om vad som tycks om detta med att kommentera, dessutom kanske få reda på vad ni läser nu. Lovar även att kommentera såklart. Är ju faktiskt inget andeväsen som saknar förmågan.😊

Svar på Bonusfrågan:

Läser i första hand kriminalromanen I egna händer av Cecilia Sahlström. Otroligt bra och lättläst, passar mig perfekt just nu.
Även så smått påbörjat thrillern De förjagade av Mikael Strömberg. Helt plötsligt fanns den på ett av biblioteken i kommunen, klart man beställde för ett bibliotekslån direkt. Har varit oerhört nyfiken på denna.
Försöker även tappert läsa en bok jag fått låna, thrillern Be inte om nåd av Martin Österdahl. Kräver en avsevärd skärpt koncentration känns det som. Blev väldigt förtjust i Österdahls andra bok i denna serie om Rysslandsspecialisten Max Anger, så det kommer nog lösa sig. Skall hursomhelst att inte bli alltför långsam med den. Dear book, it's not u, it's me.